Alla stämplar på ett ädelmetallföremål ingår inte i den vanliga serien av namn-, orts-, halt-, års- och kontrollstämplar. Här samlas felslag, övergångsstämplar, tilläggsmärken, importstämplingar och stämplar vars betydelse ännu är oklar.
Granska först hela stämpelserien och jämför igenkännbara märken med webbplatsens övriga förteckningar. En ovanlig stämpel kan vara ett ägarnamn, ett internt tillverkningsnummer, en haltstämpel från exportlandet eller helt enkelt ett misslyckat slag.
När den vanliga tolkningen inte passar
Fel och avvikelser
En stämpel kan vara felaktig, slagen två gånger eller härröra från ett byte mellan olika system. En avvikelse betyder inte i sig att föremålet är oäkta.
Gamla kontroll- och årsstämplar år 1810
En sked stämplad av Gustaf Granfelt i Borgå har kontrollstämpeln tre kronor från den svenska tiden och det äldre systemets årsstämpel D3.
Föremålet stämplades sannolikt alldeles i början av 1810, innan den nya kontrollstämpeln med en krona var färdig och innan Finlands årsstämpelserie som började med A infördes.
W5
Bokstaven W används inte i Finlands årsstämpelserie och märket ska därför inte tolkas som en finländsk årsstämpel.
Dubbel krona
Den första kontrollstämpeln hamnade fel och kronan slogs därför en gång till.
Dubbel ortsstämpel
Ortsstämpeln har slagits två gånger på något olika ställen.
Halt 79
Haltstämplarna 84 och 78 användes 1853–1891. Stämpeln 79 har inte varit officiellt i bruk.
813H, UH och 750
På silverskeden har andra stämplar av misstag slagits i stället för orts- och årsstämpeln.
Utöver den egentliga stämpelserien
Ägar-, jubileums- och tilläggsmärken
Dessa märken kan till exempel ange ägaren, hantverksarbetet, materialet, storleken eller tillverkarens interna uppföljning.
Millenniejubileumsstämpel
Inspecta Oy:s frivilliga jubileumsstämpel identifierade smycken och smyckesserier tillverkade år 2000. Endast produkter som hade provats och kontrollstämplats enligt bestämmelserna fick stämpeln.
Märket formgavs av guldsmedsmästaren Pia-Mari Laamanen. På bilden står jubileumsstämpeln sist i serien.
G.SIDOROW
Efter den egentliga stämpelserien har ägarnamnet G.SIDOROW märkts på skeden.
Dubbelstämpling CG + AK
Guldsmedsänkan Carolina Granbom fortsatte verkstaden i Borgå 1858–1867 och använde namnstämpeln CG. Skeden från 1864 har dessutom en oidentifierad AK-stämpel, sannolikt det personliga märket för gesällen som utförde arbetet.
Ädelmetallbyråns stämpel
EL-monogrammet står mellan kontroll- och haltstämpeln. Det användes på vissa kontrollerade produkter 1980–1986, då Elsi Lindahl var chef för ädelmetallbyrån.
Lindahls efterträdares stämplar finns som nummer 235 och 304 i Tukes förteckning över figurativa namnstämplar.
Handarbete
Tilläggsstämpeln betonar att föremålet har tillverkats för hand.
Sveaborg
Ett guldsmedsföretag på Sveaborg använder det välkända Sveaborgsemblemet som ett tilläggsmärke som påminner om en ortsstämpel.
Sundqvist
Bröderna Sundqvist använde på 1930-talet ett åttkantigt ursprungsmärke för finländska produkter ovanför sin fullständiga namnstämpel. Märket infördes 1932, utvecklades av Kotimainen työ ry och ritades av Matti Björklund, senare Visanti.
Internt lagernummer
Vissa tillverkare märkte sina produkter med butikens interna nummer. Med numret kunde föremålet kopplas till en förteckning med exempelvis arbetets pris, stenar, vikt, ritningsnummer och den smed som utförde arbetet.
Vitsippa
Vitsippestämplen för EcoAct-silver, utvecklat av Sirokoru och Diacast, infördes 2008. Legeringens finhalt är 965 promille, men produkterna har stämplats med den lagstadgade haltstämpeln 925.
Skedstorlek
På 1890-talet använde Helsingforsguldsmeden Fagerroos siffror för att ange storleken på små skedar: exempelvis 0 = 126 mm, 2 = 133 mm och 4 = 140 mm.
Stämpelserier från flera system
Import- och övergångsstämplar
Ett importerat föremål kan bära både ursprungslandets stämplar och stämplar som lagts till i Finland. Ändrade bestämmelser har också lämnat överlappande system på vissa föremål.
HjF – importföremål från 1907
Det utlandstillverkade silverföremålet har halten 830 och 2487 är tillverkarens modell- eller serienummer. I Finland användes silverhaltstämpeln 813H år 1907, så importören Fagerroos lade till finländska stämplar.
Kontrollstämpeln har ännu den vanliga hjärtformade konturen. Den ovala kontrollstämpeln för importvaror infördes 1925.
Pd · A. Tillander
Oy A. Tillander Ab använde Pd-stämpeln på palladiumsmycken innan palladium 2009 blev en ädelmetall som omfattades av stämplingsbestämmelserna.
PT · A. Tillander
Oy A. Tillander Ab använde PT-stämpeln på platinasmycken innan platina 1977 blev en ädelmetall som omfattades av stämplingsbestämmelserna.
925S
Ett smycke som Kupittaan Kulta tillverkat för export har den norska silverhaltstämpeln 925S.
Två haltstämplar
En silversked stämplad 1892 har både den äldre lodhaltstämpeln 13L och tusendelsstämpeln 813, som infördes samma år.
Hjärtformade stämplar
Konstantin Liljeström använde hjärtformade stämpelkonturer på en sked tillverkad 1894; ortsstämpeln står i en vapensköld. Bestämmelserna som trädde i kraft 1895 krävde en rektangulär kontur för silverhaltstämplar och bokstaven H tillsammans med siffrorna.
Finländska och norska stämplar
På en sked importerad av Suomen Kultasepät Oy har de finländska stämplarna slagits på båda sidor om de norska. Trots importkontrollen saknas den finländska haltstämpeln 813H.
Serien visar Suomen Kultasepät Oy, importkontrollstämpeln, NM för norsk design, den norska haltstämpeln 830S, Thorvald Marthinsen Sölvvarefabrikks bägarstämpel, N för Norge, Åbos ortsstämpel A och årsstämpeln K6 för 1939.
Graverad namnstämpel
På ett föremål som importkontrollerats i Finland har namnstämpeln JE graverats i stället för att slås med puns.
Den utländska haltstämpeln 830 har överstämplats med den finländska 813H-stämpeln och den utländska tillverkarstämpeln med importkontrollstämpeln. Dessutom syns Helsingfors, årsstämpeln X5 för 1927 och det okända JE.
Forskningen fortsätter
Stämplar med oklar betydelse
Någon tillförlitlig förklaring har ännu inte hittats för alla registrerade stämplar. De presenteras som öppna iakttagelser, inte som säkra identifieringar.
80
Stämpelns betydelse har inte klarlagts i det nuvarande materialet.
HETTA
Varken stämpelns betydelse eller användning har klarlagts i det nuvarande materialet.
L.
Sist i stämpelserien på en sked som Suomen Kultasepät Oy stämplade i Åbo 1901 står L. Stämpelns betydelse är okänd.
INARI
Ett litet tecken med många användningar
Punkter i stämplar
Det har inte funnits någon enhetlig bestämmelse om punkter i stämplar. Deras placering eller antal räcker därför inte för att identifiera en stämpel.
Namnstämplar
Punkter och kolon förekommer särskilt i de äldsta namnstämplarna. En punkt kan stå vid bokstävernas nederkant eller högre upp vid deras mitt. Samma smed kunde använda både versioner med och utan punkter.
I Sordavala använde Elias Jokinen stämpeln EJ år 1891 och formen E.J. år 1902. För Tillander är versionerna AT, AT. och A.T. kända. Ett kolon kunde stå mellan initialerna, som i G:H och C:G:N, eller exempelvis sist som i F.B:.
Års- och haltstämplar
De äldsta årsstämplarna saknade vanligen punkt, men undantag är kända: i Åbo användes årsstämpeln N.2 år 1846. Punkter blev vanligare i årsstämplar i slutet av 1800-talet och kunde stå endast efter bokstaven, efter både bokstav och siffra eller endast efter siffran.
I haltstämplar stod punkten vanligen efter siffrorna, som i 813.H, men den användes också efter bokstaven H i formen 870.H. Punkter förekommer även i ortsstämplar, till exempel Lovisas L.-stämpel.